Cykel!

Äntligen dags att skaffa en ny cykel, då den gamla behöver lagas på alldeles för många sätt. På Cykelmagasinet hittades en gammal klassisk "Kronan", som tjänstgjort som Solacykel i Karlstad, och den har inte målats om sen dess, så den är Röd, Blå och Vit. (Varför färgerna fick versaler som begynnelsebokstäver vet jag inte.)

Imorgon ska den vara iordninggjord, färdigpumpad, med ljus och allt. Det enda jag behöver fixa själv är ett rejält lås, och det har jag ett här. Härligt. Jag ser fram emot den.

800 kronor hamnar notan på, men jag hoppas att min mor och far tycker som jag, att denna cykel är en utmärkt studentpresent, och gärna får ges till mig två veckor i förväg.

Jan Björklund, vad vill du?

Jan Björklund är en samhällsfara. Jag är glad att jag själv inte kommer gå i grundskolan något mer, och att jag ännu inte blivit far till några barn som ska behöva gå där. Däremot tycker jag synd om mina stackars syskonbarn, eftersom de äldsta ska börja skolan till hösten.

Nationella prov redan i trean. I TREAN!? När jag gick i trean försökte får fröken fortfarande upprätthålla idén hos eleverna att skolan var rolig. Att skolan inte bara var tråkigt plugg, utan att vi gick dit för att det var kul att lära sig. Och vi tyckte det. Vi gick till skolan för att det var kul. Det var verkligen roligt att lära sig. Och nu ska de som lär sig av rent nöje få nationella prov, så att Jan Björklund ska kunna hålla koll på hur mycket de lär sig. Lagom kul för mina små syskonbarn Albin och Filippa?

I nian ska man ha fler nationella prov än vad man har idag. Man ska testas i Samhällskunskap, Geografi, Religion, Historia, Fysik, Kemi, Biologi och Teknik. Det kan tilläggas att man redan har tre nationella prov i Svenska, tre i Engelska och tre i Matematik. Allt som allt 17 nationella prov. Sedan tillkommer ju de prov som varje lärare vill ha på de kapitel man har läst, inlämningsuppgifter och hemläxor. Högstadiet kommer bli tuffare än det Naturvetenskapliga gymnasieprogrammet.

Det märks att styrande politiker inte har gått i skolan på många år. Har de ens någon aning om vilken press och vilka svårigheter eleverna har redan idag?
Jag kan bara glädjas åt att jag själv slipper eländet, men tyvärr känner jag sympati för mina älskade syskonbarn, deras jämnåriga och alla övriga drabbade.

Okejdå, jag ska vara lite positiv idag också.

Man får försöka se de bra sakerna i tillvaron när man blir allt för frustrerad.
Jag är, till exempel, frisk igen. Det är härligt. Och jag har sovmorgon imorgon. Och inga lektioner på fredag.

Mina föräldrar har bokat en ny Greklandsresa. På lördag redan. Ska bli härligt att slippa min far en vecka. För stora doser av honom är mer än vad en normal människa klarar av, min mor inte inräknad.

Jag har förälskat mig i Elton Johns gamla klassiker Goodbye Yellow Brick Road. Tyvärr är det väl inte många som kan komma på vad det är för någon, enbart med hjälp av titeln, så här kommer en liten länk också; http://www.youtube.com/watch?v=43Ho_6C_fM4
En annan låt som gör mig oerhört glad just nu är Pet Shop Boys - Go West. Ja, rent musikaliskt lever jag i det förflutna.

Jag var inne i stan förut idag också, och fick tag på So Long And Thanks For All The Fish. Bara den kvar, så har jag läst alla fem på engelska. Den fjärde Beck-boken var tyvärr utlånad, så jag plockade med mig Ayatollan, av dendär konstiga deckarförfattaren som jag och Linn hittade härom månaden.

Och ett sista plus: Karlstad stadsbibliotek har skötbord både på Herr- och Damtoaletten! SÄGs Jämställdhetsgrupp hyllar och jublar.

Frustrerande diskuterande

Nu har jag en diskussion på ett forum, med ett par trångsynta homofober, om att alla kvinnliga poliser inte är homosexuella per automatik, bara för att de valt ett typiskt "mansyrke". Jag blir frustrerad när de vägrar tänka igenom vad jag skrivit och fundera på att omvärdera sina fördomar.

Jag har en diskussion på ett annat forumet med en annan homofob om varför inte bögar får respekt av sina medmänniskor, bara för att några blir äcklade av vad bögarna gör i sängkammaren. Homofoben vrider och vänder på vad jag säger och feltolkar så bort åt helvete att han antingen är totaldum eller gör det av ren elakhet. Jag blir mer frustrerad.

Sen kommer min far hem och vill ta en diskussion med mig om körskola och om min mor, och med honom kan man verkligen inte diskutera eftersom han inte tar in vad man säger, utan helt enkelt blir sur om man ens särar på läpparna. Jag blir riktigt frustrerad.

Resultat: Jag måste helt enkelt ta en löptur ikväll. En riktigt lång sådan.
Efter långhelgens sjukdomstid finns det ingen kraft kvar i min kropp.