Melodifestivalen

Sitter och tittar på den sista deltävlingen, och hela grejen är påväg utför. Inte så att det har blivit för stort och för mycket, utan för att schlagerbögarna har fått för lite att säga till om.

Varenda utväljare, stylist och koreograf i melodifestivalen måste vara bög, annars fåt man en Caroline Af Ugglas som varken kan dansa eller sjunga (eller klä på sig en normallång klänning) och en Andreas Johnson som ser ut som en dvärg tack vare den otroligt stora gitarren, och en Christer Lindarw som ser ut som Lena PH när han sjunger att "onani, tar saken i egna händer". Ja, tack, du får sjunga om onani, och du får ha med klipp på både Martin Timell och Bosse Bildoktorn, det är bara kul, men snälla, kombinera inte dom två vitt skilda sakerna!

Det bästa jag såg på scenen under bidragen, förutom Luuks alla galna påhitt, var cirkuskillen under Veronas bidrag, som hade en Poi-show. Dock upptäckte inte kameramännen och producenten det förrns långt in i sticket.

Var är bögarna? Det är ju de som har smaken och idéerna, det är de som ska bestämma allt. Annars blir bara melodifestivalen en grå massa av halvtaskig musik.

Resetankar

Under dagens färd till min syster i Linköping slog mig två tankar.

Den andra, lite djupare tanken, tar jag först;
Bättre göra sig hemma, än att göra bort sig
Detta gäller framförallt när du åker bort.

Den första, lite mindre djupa tanken, var:
Man vet att man är uttråkad, när man väljer att kissa stående på en tågtoalett, bara för utmaningens skull.

Det var allt för nu. Jag återkommer

Alla Hjärtans Dag

Jag gav dig mitt hjärta, rakt uppochned sådär.
Du tittade lite konstigt på mig, så jag var tvungen att tillägga
Vill du äta här eller ta med det i en påse?
Man vill ju alltid erbjuda full service

Adjö Redheadklubben

Efter mycket övervägande har jag nu klivit ur Redheadklubben. Mitt hår är för tillfället oranget efter en blekning, och blir brunt imorgon. Det kändes som om det var dags att ta nästa steg i livet.